Page 144 - Ytterligare en bok om belysningsstolpar
P. 144

VÅTLACKERINGYTBEHANDLING                              C4-C5M

METALLISK BELÄGGNING                                  GRUNDFÄRG                                             av metaller och isoc­ yanater kan orsaka miljö-
Den metalliska beläggningen har vanligen två          Grundfärgen ska väta underlaget väl och ge            problem. Minst lika v­ iktigt är dock att ta hänsyn
funktioner, där den ena innebär val av metall         färgskiktet en varaktig vidhäftning. Den ska          till hela livsc­ ykeln och beakta övermålnings­
med låg korrosionsbenägenhet i aktuell miljö          f­örhindra att rost uppkommer samt hindra             barhet och hur färge­ n ska tas omhand då den
och den andra innebär val av metall för att           eventuell spridning av rost från skador i färgen.     en gång ska bytas ut. Beakta alltså problem
åstadkomma ett galvaniskt skydd, där den              För det första färgskiktet, den så kallade grund-     vid bortblästring samt återvinning av stål.
metalliska beläggningen ska vara oädlare än           färgen, kan vid applicering direkt mot stål väljas
grundmaterialet det vill säga stål, vilket även vid   en zinkrik färg, vilken ger ett visst katodiskt       BINDEMEDEL
en s­ kada i beläggningen skyddar det underlig-       (galvaniskt) skydd, vilket ökar livslängden.          Bindemedlet är vanligen löst i organiska lös-
gande stålet, om än under en kortare tid. Den         I detta fall bör en eventuell verkstadsgrundfärg      ningsmedel eller finfördelat i vatten. De absolut
van­ligaste metoden vid metallisk beläggning          eller shopprimer först avlägsnas såvida inte          vanligaste bindemedlen består av organiskt
är zink, vilken lämpligast påförs större konstruk­    denna är zinkrik.                                     material och kan indelas i tre typer, vilka utgör
tioner genom varmförzinkning, vilket ger ett                                                                grunden för olika färger:
h­ eltäckande skydd både in- respektive utvän-        MELLANFÄRG
digt i konstruktionen. Dock begränsas metoden         Mellanfärgen är till för att ge en god vidhäftning    •	 Bindemedel som bildar film enbart genom
av produkternas storlek, varför sprutmetallise-       mot grundfärgen, vilket är särskilt viktigt vid          att lösningsmedlen avdunstar.
ring kan bli aktuellt, vilket innebär att man smäl-   montering, då det kan gå långa tider mellan
ter en metalltråd med hjälp av gas eller ljusbåge     applicering av de olika färgskikten i systemet.       •	 Bindemedel som när lösningsmedlen
och ­sprutar på smält metall på stålytan.             Mellanfärgen bygger ofta upp ett tjockt färg­            ­avdunstat bildar film genom reaktion
                                                      lager för att bygga upp systemets totala skikt-          med omgivningen.
FÖRBEHANDLING                                         tjocklek, vilket i sig försvårar för syre och vatten
Vid målning är det ett krav att avlägsna olja         att tränga ner till stålets yta och därmed för­       •	 Bindemedel som består av en eller flera
och fett med hetvattentvätt, avfettning eller         hindra att rost över huvud taget kan uppstå.             k­ omponenter, vilka efter blandning och
dylikt. Klorider tvättas bort med färskvatten,        M­ ellanfärgen kan ibland även användas som              efter att lösningsmedlen avdunstat reagerar
gärna hetvatten, vilket ökar kloridernas löslig-      täckfärg, då inga krav ställs på glans eller kulör.      med varandra och bildar film.
het. Övriga fasta föroreningar blästras bort,
exempelvis valshud, vilken är ädlare än stål          TÄCKFÄRG                                              PIGMENT
och därför påskyndar korrosion. Slutligen             Täckfärgens funktion är att ge färgsystemet           Pigmenten består också av tre typer:
­skapar blästringen en ytprofil som ger god           god motståndskraft mot den omgivande miljön
­vidhäftning för det första färgskiktet.              och ge en estetiskt tilltalande yta där glans och     •	 Rostskyddspigment, vilka ska förhindra
                                                      kulör ofta är avgörande.                                 k­ orrosionsprocesser där zink eller zinkfosfat
FÄRGSYSTEM                                                                                                     är vanligast förekommande. De flesta färg­
En verkstadsgrundfärg eller shopprimer kan            FÄRGTEKNOLOGI                                            fabrikanter har på frivillig basis tagit bort
påföras för att tillfälligt skydda den blästrade      En rostskyddsfärg består principiellt av                 de mest miljöfarliga ämnena som till exempel
ytan mot återrost före applicering av övriga          b­ indemedel och pigment och kan delas in                bly från produkterna.
färgskikt. Vid målning av varmförzinkade ytor,        i olika färgtyper med utgångspunkt från
så kallad duplexmålning, bör varmförzinkning-         b­ inde­mediets funktion. Utvecklingen går idag       •	 Armerande pigment, vilka har formen av
en u­ ppfylla klass A för att uppnå bästa resultat.   mot miljövänligare produkter fria från miljö­            små fjäll och ska förhindra vatten och syre
Även varmförzinkade ytor måste förbehandlas           farliga metaller och med betydligt ­mindre               att tränga igenom.
enligt ovan för att rengöras från bland annat         ­lösningsmedel än tidigare så kallade High solid-
olja men fram­förallt zinksalter, vilka är vatten-    produkter. Nu erbjuds även vattenbaserade             •	 Kulörpigment, vilka ska ge en viss kulör
lösliga och snabbt bildas utomhus. En lätt            produkter. Vid nymålning är det främsta hotet            vid tunna skikt, dölja underlaget samt
­blästring (till ytprofil FIN (G) enligt ISO 8503:2)  utsläpp av lösningsmedel, vilka är ett problem           skydda mot UV-strålning, vilken bryter
av zinkytan bör genomföras                            både för arbetsmiljön såväl som den yttre mil-           ner bindemedlen. Även dessa pigment
                                                      jön. Även direkt s­ pridning av färg med innehåll        har under ­senare år bytts ut från bly och
                                                                                                               k­ admium mot mindre miljöfarliga ämnen.

144	                                                                                                        EN BOK OM BELYSNINGSSTOLPAR
   139   140   141   142   143   144   145   146   147   148   149